Utvalt

Focus on product development instead of digital transformation

It is interesting that Aftonbladet is losing digital revenues and continues to generate more revenues from print than digital. Aftonbladet is the most successful digital daily newspaper in Sweden, possibly in the world. It currently reaches half of Sweden’s adult population every day! That’s perhaps three times the number of readers it had 15 years ago and as many as Facebook has today and it can be said more or less to have nationwide reach across Sweden. Yet it is still struggling to deliver on digital! So how should local daily newspapers that have already had total reach in their area in printed form achieve a successful digital transformation? It is quite simply impossible to maintain sales levels and profitability by switching from publishing a laid-out and customised product with a beginning and end, to which the reader devotes about 20 to 30 minutes a day, to a site or an app with a continuous flow of news and virtually unlimited content that the reader peruses for maybe a couple of minutes a day. Newspapers sometimes compare their digital journey with Netflix, but they have made a completely different digital journey. Netflix used to rent out DVDs and now provides a digital video streaming service. It has made this journey without compromising on customer experience in any way. Films and series are watched on the same (better) TV screens as before, but the customers now have a much wider choice, the service is easier to use and the price is lower in relation to the amount of time they spend with the product.

Notwithstanding, the financial situation of Aftonbladet and some newspapers in Sweden is rather good. The reason being that, thanks to the digital revolution, they have developed the products in their business. Today, they have satisfied print-version readers, some think it is better and more environmentally-friendly to read an online newspaper, and some readers prefer websites, apps or newsletters. Quite simply, they are able to cover their costs to produce high-quality journalism by offering differentiated products that are tailored to suit different customer groups. So the conclusion is to use the digital revolution to deliver an enhanced service and product offering to your customers instead of implementing a digital transformation at any price.

TU-seminarier för att stärka annonsaffären

Hur kan nyhetsmedier stärka annonsaffären? På det temat leder Paragram Tidningsutgivarnas två seminarier den 15 och 24 september med representanter från alla större nyhetsmediakoncerner.

Vad är då syftet med seminarierna? Vi vill hjälpa våra annonsörer att nå största möjliga effekt genom att på ett så gemensamt och trovärdigt sätt som möjligt visa styrkan med att annonsera i nyhetsmedia.

Ni som arbetar inom media och marknadsföring får gärna kommentera och/eller höra av er till mig på hakan.helander@paragram.se

Ingen alternativ bildtext i den här bilden

Aktiviteter för nyhetsmedier för att ta tillbaka marknadsandelar inom annonsaffären

Medieföretagen har de senaste åren tappat en oförtjänt stor andel av reklamintäkterna, något som en del medieföretag anser att det inte går att göra något åt. Om man fortsätter att sitta still i båten är risken stor att den nedgång av annonsintäkterna vi ser i krisens tecken blir bestående. Den extra tid som krisen skapar är ett gyllene tillfälle att dra igång aktiviteter för att ta tillbaka marknadsandelar när tiderna bli mer normala. Förutsättningarna är idag väldigt goda:

✅ Medieföretagen har idag fler läsare och större förtroende än på länge

✅ Medieföretagen har idag en starkare kanalmix att erbjuda annonsörer än vad de har haft på länge i både digitala och traditionella kanaler

✅ Det börjar finnas en tillnyktrad syn hos annonsörerna på värdet av att utnyttja fler kanaler och synas brett

✅ Trenden i krisens tecken är att värna om lokala och nationella företag, inte internationella jättar

För att lyckas kommer det att kräva en hel del arbete, kunskap, stöd och inte minst samarbeten inom branschen. Och det är dags att börja nu, risken är annars väldigt stor att det blir som vanligt – de starka (läs Google och Facebook) går ännu starkare ur krisen.

https://lnkd.in/e2fwmdQ

Fyra tips för en bättre annonsaffär

1️⃣ Bjuda in era annonsörer till workshops, utbildningar och seminarier (webinar) på samma sätt som Facebook / Google gör idag. Ta gärna med företagsledning både hos er och hos kunderna.

2️⃣ Djupintervjua några va era viktigaste annonsörer (går bra via telefon). Kartlägg hur de resonerar om medieval idag och framöver, hur de fördelar sin budget och hur de anser att medieföretaget kan förbättra sin service. Erfarenheten är att de gärna delar med sig.

3️⃣ Satsa på en rejäl utbildningsinsats av alla som arbetar med försäljning. Vad som krävs idag är en marknadsledande kompetens i nivå med med Google / Facebook för att i digitaliseringens tider visa på effekt och kunna vara medierådgivare för kunder gällande marknadsföring i både egna och konkurrerande kanaler.

4️⃣ Samarbeta mera! Medieföretagen behöver visa en enad front, utnyttja den samlade kompetensen inom branschen och ta fram ett antal gemensamma aktiviteter.

Vill du diskutera aktiviteterna eller ta del av ett workshops-paket som vi har tagit fram för säljare, säljledare och analytiker i samarbete med en rad experter inom marknadsföring och effektmätningar? Hör av dig!

Produktutveckling – Digitaliseringens väg till framgång

Min presentation på TU:s analysdag den 31 januari 2019 finns här. Slutsatser i stora drag:

  • Fokusera inte på digital transformation, utnyttja istället digitaliseringens möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt utveckla nya produkter.
  • Håll kontinuerlig kontroll på täckningsbidraget för respektive produkt. Det är till en början ett ganska krävande arbete men förenklar i det långa loppet prissättning, produktutbud, produktutveckling och strategiarbete.
  • Satsa först och främst på de produkter som ger högst TB, och behåll givetvis alla produkter som ger ett positivt TB.

”Därför är cross-publicering en dålig idé”

Har ni läst Thomas Baekdals utmärkta artikel i Resume från i somras med samma rubrik som denna artikel om att cross-publicering och Aller Medias idé om ämnesdeskar är en dålig idé? Om inte, läs den här! Thomas huvudargument är att cross-publicering förstör en tidnings särprägel, och det är ju ett väldigt viktigt argument. Jag skulle vilja lägga till ytterligare en dimension med denna artikel, och det är att cross-publicering också riskerar att skapa otydligt ansvar, sämre drivkraft och därmed sämre innehåll.  

Är det inte så att en tidnings eller annan mediekanals framgång i stor utsträckning bygger på en ansvarig redaktörs drivkraft att inom ett visst ämnesområde skapa en produkt som fångar och engagerar så många nöjda läsare som möjligt? Duktiga chefredaktörer som jag har träffat vill, och kräver, att ta fullt ansvar för innehållet vilket innebär att de själva vill välja vilka som ska jobba för tidningen och vilka frilansare som ska användas. Kan ni tänka er någon riktigt bra tidning, film eller annan kreativ kanal där det inte finns någon som tydligt har fullt ansvar för innehållet? 

Låt oss säga att Aller Media skapar en ämnesdesk för exempelvis hälsa. Då måste en chefredaktör inom förlaget använda deras artiklar om de ska publicera något om hälsa vare sig de vill eller inte, detsamma gäller för andra ämnesområden. Vad händer då? Chefredaktören känner inte fullt ansvar för innehållet i sin tidning, vilket ger en mindre drivkraft att prestera på topp, samtidigt som de måste välja material som de inte tycker håller. Tillsammans ger det ett sämre innehåll. Det är faktiskt också vanligt att många av de bästa chefredaktörerna slutar om de inte får fullt ansvar för innehållet. Något som bland annat har hänt inom dagstidningskoncernen Mittmedia när bland annat sporten och kulturen har centraliserats och därmed ligger utanför chefredaktörernas ansvar. Det har också hänt inom Egmont Publishing när innehållet i de digitala kanalerna har centraliserats och ligger utanför chefredaktörernas ansvar. 

Det är inte bara chefredaktörerna som presterar sämre i samband med cross-publicering, detsamma sak gäller reportrarna. En duktig reporter brinner naturligtvis också för sitt ämnesområde, men också för en viss tidningstitel och dess läsare. En reporter som inte vet i vilken tidning artikeln som han eller hon håller på med ska publiceras blir mindre engagerad och gör ett sämre jobb. En reporter som skriver för många titlar kommer också att ha en otydlig uppdragsgivare eller chef. Vad händer med de bästa reportrarna då? En annan aspekt är att tidningar som har börjat med medlemskap som inte ger tillgång till fler artiklar men en möjlighet för läsarna att ha mer kontakt med redaktionen, eller tidningar som exempelvis satsar på event som hålls av medlemmar inom redaktionen, kommer att ha svårt att visa upp en enhetlig redaktion.  

I tider då vi har kommit fram till att innehållet är viktigare än någonsin för att lyckas som publicist behöver vi chefredaktörer och reportrar som presterar på topp, något de inte kommer att göra med cross-publiceringsmodellen.

Hur ska man då göra om man vill utnyttja synergier inom ett mediehus men inte vill kväva drivkraften? Det finns faktiskt en del riktigt bra alternativ. Samarbetsmodellen som Thomas Baekdal presenterar är en utmärkt modell för produktutveckling. Det finns också en modell som fungerar bra när närstående titlar ska samarbeta. Den går ut på att dela in titlarna i ett antal affärsområden. En chefredaktör eller redaktör har fullt ansvar för innehållet för respektive titel i alla kanaler. En affärsområdeschef som också är chefredaktör för en av titlarna (annars blir det för många chefled) är ansvarig för affärsområdets resultat, och för exempelvis formgivning, digital publicering och kanske personal. För större organisationer exempelvis inom dagstidningsbranschen kan det krävas en separat affärsområdeschef på det sättet som exempelvis dagstidningskoncernen Gota Media har organiserat sig. 

Hör gärna av er om ni har frågor, vill veta mer eller tycker annorlunda.